ÖBS Historia
Historien om hur Öckerö Båtsällskap blev till och fått sin nuvarande placering och utseende
– nedtecknad av Gunnar Bergagård.
De första åren – en motorbåtsförening i Öckerö hamn
Föreningen bildades ursprungligen under namnet Öckerö Motorbåtsällskap genom ett möte i mars 1953 på Hemvärnsgården. Det var från början 17 personer som ville ha en förening som skulle verka för motorbåtssportens främjande. En första styrelse valdes med Tage Olsson som ordförande och den fick inledningsvis två uppdrag. Det första var att arbeta med frågan om att kunna tillhandahålla småbåtsplatser vilket var ett problem på den här tiden och den andra frågan var att ta fram en vimpel.
Förslag på vimpel kunde presenteras redan på det andra mötet i april 1953 och man antog Bertil Tillanders förslag om vimpel som var vit med blå bård och en ratt med initialerna Ö.M.B.S. Vimpelns mått ska vara 18 x 30 cm. Man beställde uppemot 50 vimplar och dessa kunde sedan användas vid parader. Den första kända båtträffen var 6 juni 1953 då man samlades i Öckerö hamn, vimplar förda i riggen, och sedan körde i gemensam parad till grannöarna. Nästa kända parad var 5 september 1953 då man samlades med båtarna i Hönö Klåva och senare under kvällen bjöds på supé på Hemvärnsgården.
”Tänk att kunna ha en egen brygga där vi kan hyra ut båtplatser till medlemmarna – om än bara provisoriskt till dess att storhamnarna byggs ut”
öbs – 1970
Mot slutet av 1953 började så diskussionerna kring ritningarna till den nya hamnen där småbåtarna kunde vara. Denna skulle vara en vidareutveckling av den hamn som nu är Öckerö-hamnen. Styrelsen beslutade om att ansöka till kommunen om en vågbrytare från Bryggareskäret till Stakeskär samt att man föreslår muddring väster om den nya vågbrytaren. Med detta beviljat ansökte man tre år senare om att få anlägga en väg till den nya hamnen öster om Ö-varvet och man sätter upp en flaggstång i hamnen.
Föreningen växer och byter namn till ÖBS
Från de initiala 17 personerna hade man 1955 växt till 41 medlemmar och årsavgiften bestämdes till 7 kronor. 1966 hade föreningen växt ytterligare och årsavgiften var nu 10 kronor. Nu började diskussionerna om namnbyte samtidigt som man diskuterar att slå sig samman med andra båtsällskap. Det dröjde till året därpå innan man kunde ta beslut om namnändring till Öckerö Båtsällskap. I samband med namnändringen ändrar man också paragraf §3 i stadgarna från ”motorbåtssporten” till ”båtsporten”. Vimpelns utseende behålls men man tar bort M:et och ÖBS är därmed det nya namnet. I samband med Tall Ship Race 1968 deltog 121 medlemmar med familjer i utflykt till Vinga.
Det stormar kring föreningens ideologi
Mot slutet av 1960-talet råder det fortfarande brist på båtplatser för fritidsbåtar. Sällskapet fick 1969 i uppdrag att uppvakta Öckerö kommun om frågan att anlägga nya fritidsbåtplatser på utsidan, och även så om utbyggnaden av Hönö Röd hamnen. Vi fick en skrivelse från Öckerö Kommun där man redogjorde att kommunens ekonomi inte tillät en hamnutbyggnad och kommundirektör Hult undrade om inte en hamnförening skulle kunna bildas istället. Samtidigt som det var brist på båtplatser brottas föreningen med bristande intresse för att driva föreningen vidare. Vid årsmötet 1970 kulminerar diskussionen att sällskapets medlemmar inte visat speciellt stort intresse under senaste åren. Efter diskussionen uttalar sig årsmötet enhälligt för föreningens fortbestånd. En kommitté bildas för att aktivt arbeta med att anskaffa nya båtplatser. Kommittén bestod av Artur Johansson, Einar Lind samt Stig Sahlin. Tanken hade väckts att skaffa en egen brygga för uthyrning till medlemmarna, denna skulle då var en provisorisk lösning till dess nya storhamnar byggs.
Tjolmenhamnens nuvarande placering blir till
Till årsmötet 1971 var kommundirektör Hult inbjuden, som på mötet meddelade att någon fritidsbåthamn inte fanns i planerna för kommunen de närmaste åren. Det sades att tankar fanns att göra något gemensamt med Stor-Göteborg, fast då på fastlandet. Möjligheten till att driva en egen hamnförening blev nu än mer angelägna. Till den särskilda kommittén för båtplatsfrågan inom ÖBS valdes Gillis Arvidsson och Göran Strömblad.
Vid kommande årsmöte den 28 april 1972 hade man fått reda på att kommunen hade köpt mark väster om Hälsö-bron med tillhörande vattenrätt och att vattendomstolen skulle kontaktas för tillstånd att tippa sten. Man insåg att här fanns möjligheter till synergier och att bygga en helt ny småbåtshamn, men flera osäkerheter kvarstod innan det kunde bli verklighet. Innan man kan använda området som ett hamnområde måste ett beslut om det tas i kommunstyrelsen och en ekonomisk förening måste bildas som blir ansvarig för hamnen. Årsmötet beslutade att skriva till kommunstyrelsen i frågan och uttrycka sällskapets önskemål att området användes till fritidsbåthamn och att ÖBS kunde ansvara för området.
Vid extrainsatt möte den andra december 1972 bestämdes att bilda en fristående ekonomisk förening. För att få bli medlem i denna förening och teckna andelar erfordras medlemskap i Öckerö Båtsällskap. Den nya föreningen får en interim styrelse som leds av ordförande Gillis Arvidsson och planering för en ny småbåtshamn vid Tjolmen tar fart. Kommunen ansöker om en vattendom 1974 (VA 29/74) där man ansöker om att anlägga en småbåtshamn. Ingen överklagan sker och domen vinner laga kraft i slutet av november 1974.
Tjolmenhamnen växer fram
Under 1975 är projekteringen klar med kommunens hjälp och den nya hamnen kostnadsberäknas till 650 tkr. Arbetsgruppen som arbetar med hamnen består av Gillis Andersson, Ingvar Holm och Göte Karlsson. Den drivna arbetsgruppen lyckas med uppgiften att få schaktmassorna av sprängsten från arbetet med ålderdomshemmet Solhöjden som pågår samtidigt.
Detaljarbetet med att anlägga hamnen pågår intensivt under 1976 till 1978. Åtskilliga kalkyler och förslag på utformning mer i detalj av hamnens utseende tas fram av arbetsgruppen och styrelsen. Förslagen diskuteras ingående på styrelsemöten och årsmöten.
Parallellt med byggnationen pågår arbeten med avtal och ordningsföreskrifter. SE-banken tar fram finansieringsalternativ som de erbjuder båtplatsköparna. Vid denna tid var det besvärliga kreditrestriktioner överlag i Sverige. Tillsammans med kommunen förhandlas avtal om anläggningsarrende och ett sådant avtal tecknas mellan Öckerö Kommun och ÖBS-Tjolmens hamnförening per den 1 juli 1980. Arrendetiden bestämdes till 25 år. Arbetet med att färdigställa hamnen börjar så småningom bli klart och hamnen börjar delvis tas i bruk under 1978 och invigs officiellt den 9 juni 1979. Hamnavgiften i den nya hamnen är 200 kr per år plus årsavgiften till föreningen på 50 kr.
Hamnen utvecklas
Ganska snart efter invigningen (1982) ändrades hamnavgiften så att man ersätter per bryggdecimeter för att på ett bättre sätt fördela kostnaderna för hamnens underhåll och utveckling. Arbetet med förbättringar och justeringar pågår varje år. Under 1980-talet utvecklas hamnen med muddring, planutjämningar, el- och vattendragningar, mastställ och containers, vilka är några saker som kan nämnas.
Under 1990-talet byggs sjöbodarna. I en första etapp byggdes sjöbodarna på B-bryggan vilka stod klara 1994 och i en andra etapp sjöbodarna på landsidan. De senare byggdes mellan 1998 och 2002.
Arrendeavtalets 25 år började nu lida mot sitt slut. Två år innan utgången kontaktades kommunen i frågan och kommunen erbjuder nu ÖBS att köpa fastigheten i Tjolmen alternativt fortsatt arrende. ÖBS väljer att söka köpa fastigheten. Detta beräknades ske under år 2006, men det visar sig bli en långdragen historia.
Verksamheten expanderar
På 2000-talet år har ÖBS sektionen för ungdomsverksamhet expanderat rejält. Ett omfattande arbete med att utbilda och träna ungdomar för ett säkert båtsport- och vattenliv pågår. Nämnas kan : Sjösäkerhetsutbildning med SSRS, Mörkernavigeringsträning, kajak paddling, Windsurfning och Optimistsegling.